Det talas ju väldigt mycket om att man ska individanpassa sin träning utefter den aktuella hunden men väldigt sällan preciseras det ang vad det egentligen betyder.

För mig handlar det mer om att se till helheten i träningsupplägget än hur man lär in specifika dressyrdetaljer (även om det såklart kan skilja sig en hel del också).  Inte minst när man ska testa ”nya” metoder är det för mig väldigt viktigt att det passar ihop med min och hundens ”filosofi”, dvs hur hunden är van vid att tränas. Är det en hund man normalt sett kör med lockig snarare än tex shaping är det kanske inte det smartaste alternativet att plötsligt välja shaping som inlärningsmetod till ett nytt moment (kan precis lika gärna vara tvärtom såklart). Nya metoder bör passa ihop med det grundträningstänk man använt för hunden sen tidigare.

Vissa hundar behöver korta men frekventa pass, vissa behöver mycket detaljer, andra mycket kedjor osv. Vissa ”sliter man ut” runtomkring delarna om man inte plockar ut detaljer. I andra fall behöver hunden bakgrundsbilden för att verkligen ta till sig.

Det kanske låter lite flummigt men för mig är det tankar som bör följa med in i träningsupplägget.

 

Nedan en liten video på Carma som är en hund där man dels bör träna MYCKET helhet men även ha med mycket stadga för att förebygga ljudande.

IMG_0072

 

Kategorier: HundsnackHundträning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *