Canicross som fysträning
Det här avsnittet handlar om canicross som fysträning.
Vill du träna för tävling rekommenderar vi att du vänder dig till en draghundsklubb eller
tränar tillsammans med erfarna tävlingsekipage, eftersom upplägg, regler och
träningsprinciper kan skilja sig åt.
När man använder canicross som fysträning kan det finnas skäl att tänka annorlunda.
För min egen del vill jag kunna springa relativt ofta med hunden och ofta betydligt längre
distanser än vad tävlingscanicross normalt innebär (gärna runt 10-15km). Det gör att jag
behöver kunna reglera hur mycket tryck hunden lägger i selen. Jag vill inte att hunden går
för fullt hela tiden, utan kunna växla tempo och ansträngning. Canicross med hund som
går hårt i selen är hög belastning.
För hunden. Och för dig.
När en hund lägger fullt tryck i selen arbetar den explosivt och kraftfullt. Det innebär
skaderisk! Samma sak gäller för oss. Att springa bakom en hund som drar hårt är något
helt annat än att springa själv.
Det är också därför jag lär mina hundar att kunna växla tempo och tryck.
Jag vill kunna springa längre distanser. Relativt ofta.
Det går inte om hunden alltid går på max.
De flesta av våra rundor består därför av lägre tempo och bara ett lätt tryck i selen. Jag
brukar likna det vid att bogsera en bil som redan är igång och rullar, inte att dra igång
något från stillastående med full kraft.
Trycket finns där, men det är lätt..
De hårdare passen, där hunden verkligen får lägga på, är mer genomtänkta och mer
sparsamt använda.
Det är också här växlingen blir central.
Att kunna sakta ner.
Att kunna öka.
Att kunna springa i balans.
Att hitta rätt balans från början
När jag börjar springa med en hund tar jag ofta “hare” på någon annan, det vill säga
springer bakom ett annat ekipage eller en person som cyklar framför. Det ger mig
möjlighet att känna av hur hunden arbetar utan att direkt lägga på maximal drivkraft.
De flesta av mina hundar har haft stor motor. Därför har jag varit försiktig med att
förstärka för mycket tryck från början. Det är oftast lättare att öka driv senare än att
försöka dämpa ett mönster som blivit för intensivt med den typen hund.
Har man däremot en hund som har svårt för ”att ta i” tänker jag tvärtom och startar
istället upp med högt driv.
Från ett mer balanserat läge tränar jag också in kommandon för att sakta ner och
stanna. Jag håller emot lugnt och berömmer och belönar när hunden sänker tempot. Är
hunden väldigt framåtdriven kan själva framåtrörelsen användas som belöning, att få
fortsätta springa är ofta stark förstärkning i sig.
Att bygga upp tryck och kommandon
När jag vill börja lägga på mer driv använder jag synretning. Hunden får springa en kort
sträcka med en synlig belöning framför sig och lär sig samtidigt ett kommando för att öka
eller springa på.
Öka trycket
Efter en tids träning kan jag lägga ut belöningar i förväg på en kort promenad. Jag är noga
med att hunden ser när jag lägger ut dom och att dom ligger synligt. Jag vill att den ska
ha en tydlig minnesbild av att något finns längre fram, inte börja söka aktivt under
löpningen.
När vi sedan springer påminner jag hunden om att belöning finns framför oss och
använder mitt kommando. När vi når fram får hunden ta sin belöning.
Det här kan användas på flera sätt. Till exempel för att träna in att sakta in och sedan öka
igen.
Eller för att förstärka riktningsträning. När kommandon som höger, vänster, håll till höger
och håll till vänster är inlärda märker man ofta att hunden har lättare för ena sidan. Då
kan jag lägga belöningar strategiskt för att förstärka den sida som kräver mer arbete.
Synretningar/minnesbilder är något vi använder i mycket annan träning varvid mina
hundar har vart införstådda med konceptet i förväg.
Har man en hund som inte är det skulle jag rekommendera att man tränar lite på det före
man blandar in det i löpningen.
Syftet
Målet är inte bara att få en hund som drar.
Målet är att få en hund som kan växla tempo, reglera ansträngning och lyssna även
under belastning.
För mig är det avgörande när man använder canicross som fysträning över längre
distanser och med högre frekvens.