Canicross handlar i grunden om att springa med hunden dragandes framför dig: du med midjebälte och hunden i dragsele. Enkelt, okomplicerat och väldigt lätt att anpassa efter vilken nivå man själv står på.
Men det är också viktigt att skilja på motionsformen canicross och tävlingsformen. Har du som mål att tävla, eller vill lära dig sporten från grunden, rekommenderar vi att vända sig till en draghundsklubb. Tävlingsformen kan innebära vissa skillnader mot hur man tänker när man använder canicross som fysträning. Själv springer jag gärna lite längre sträckor och i mer teknisk terräng. Det innebär att min hund behöver kunna hålla olika tempon, jobba med varierande drag i linan och inte bara trycka full fart som på en sprintdistans. Det här är en av skillnaderna för vissa hundar kan det faktiskt vara svårt att både kunna växla upp till tävlingsfart och samtidigt springa mer kontrollerat när man tränar motion.
Vad behöver man för att komma igång?
• midjebälte
• bungeelina (helst anpassad efter hundens storlek)
• dragsele som sitter bra och inte hindrar hundens rörelser
• en hund i hyfsad grundform
Bungee Leash (Elastiskt koppel )
Det är också en klar fördel om hunden redan kan några enkla signaler: hålla sig framför dig,ta höger och vänster, öka och stanna. Det gör löpningen tryggare och mycket
roligare. Själv tränar jag in detta på vanliga promenader genom att berömma
ordentligt när hunden gör rätt. Jag tränar också in att hunden förstår att den under vissa sträckor inte får nosa eller rasta (givetvis är det viktigt att hunden är ordentligt rastad och uppvärmd innan man börjar springa).
När det sedan är dags att börja springa brukar jag köra de första rundorna med “hare”, alltså att hunden har något framför sig att följa. Det kan vara en annan löpare (med eller utan hund) eller någon som cyklar. Här tänker jag lite olika beroende på vilken hund jag har. Med mina bruksschäfrar, som ofta haft stor motor och gillar att ta i, har jag varit försiktig med att förstärka för mycket från början, det är oftast väldigt lätt att vrida upp gasen på den typen av hund även i efterhand. Lite “mjukare” hundar som inte
naturligt har lika stor lust att ta i vill jag däremot gärna få igång mer från start. Jag börjar oftast med någon eller ett par kilometer, gärna på skogsväg eller stig, och ökar sedan successivt.
Att tänka på
Om hunden drar ordentligt behöver man vara väldigt observant på temperaturen. Här är det också en fördel om hunden kan gå i olika tempo. I lugn trav i skuggig terräng klarar hunden betydligt högre temperatur än om den går för fullt. Jag ser också alltid till att ha vatten med mig, särskilt när jag planerar att springa lite längre.